Aluminiumskrot – klasser, pris och vad det är värt

Aluminium är den lättaste av de värdefulla skrotmetallerna – ungefär en tredjedel så tung som stål. Det gör det lätt att få ihop stora volymer, men också lätt att blanda ihop klasser och tappa värde. Här är klasserna, varför de skiljer sig åt, och hur du får ut mest av just ditt aluminium.

Aluminiumskrotets klasser

Aluminium delas in i sex praktiska fraktioner:

1. Rena profiler – extruderade fönster- och dörrprofiler, listverk, räcken, stegar. Den mest värdefulla klassen när den är fri från plast, glas och stål.
2. Plåt – tak- och fasadplåt, tunnplåt, pressade detaljer. Ligger strax under profiler.
3. Fälgar – gjutna men med relativt känd sammansättning, därför en egen fraktion som betalar bättre än blandat gjutgods.
4. Gjutgods – motorblock, växellådshus, pumphus och maskindelar. Hög kiselhalt ger lägre värde.
5. Spån och avkap – svarv- och frässpån, värderas efter legering och hur torra de är.
6. Blandat aluminium – det som blir över. Har ett värde, men lägst.

Fraktion	Nivå	Kort förklaring
Rena profiler	Bäst betalt	Smideslegering, jämn sammansättning
Plåt	Högt betalt	Ofta mangan- eller magnesiumlegerad
Fälgar	Bra betalt	Gjuten men känd sammansättning
Gjutgods	Mellanklass	Hög kiselhalt, smalare slutmarknad
Spån & avkap	Varierar	Efter legering, renhet och fukt
Blandat	Lägst	Värderas som enklaste fraktionen

Därför är profiler värda mest

Skillnaden handlar om legering. Fönster- och dörrprofiler är pressade profiler ur 6000-serien – aluminium legerat med magnesium och kisel i låga, kontrollerade halter. Det gör materialet förutsägbart och går att smälta om till nästan vad som helst. Smältverket betalar därför mer, och det slår igenom hela vägen till din affär.

Gjutgods innehåller däremot betydligt mer kisel – det gör smältan lättflytande när det gjuts – och ofta koppar och zink. Det kan i praktiken bara bli nytt gjutgods, och värdet ligger därför lägre. Tumregeln: ju renare och mer förutsägbar legering, desto högre värde.

Sortera med magneten

Aluminium är inte magnetiskt – en vanlig magnet är ditt enklaste verktyg:

• Fastnar magneten? Då är det järn eller stål. Lägg det i en egen hög (det har också värde, men ett annat).
• Fastnar den inte? Det kan vara aluminium – men också rostfritt, koppar eller mässing. Känn på vikten: aluminium är påfallande lätt.

Magnettestet hittar också dolda stålkärnor – en 'aluminiumprofil' som drar i magneten har ofta förstärkningar eller skruv inuti.

Gör fälgarna klara rätt

Aluminiumfälgar är en egen fraktion med egen värdering. För att de ska hamna i rätt klass:

• Ta av däcken – gummi är ren kostnad för mottagaren.
• Plocka bort balansvikterna – ofta bly eller zink, som förorenar ett aluminiumparti.
• Håll stålfälgar isär – magneten avslöjar dem direkt.

Spån: legeringen är känd – utnyttja det

För verkstäder gäller en särskild möjlighet: ni vet ofta exakt vilken legering ni bearbetar, eftersom det står i materialcertifikatet. Spån av en enda, dokumenterad legering är betydligt mer värt för omsmältning än blandspån. Tre regler:

• Blanda inte legeringar i samma kärl – och blanda aldrig aluminium- och stålspån.
• Låt skärvätskan rinna av – fukt och olja väger och försvårar.
• Märk kärlen med legeringsbeteckningen och ange den i förfrågan.

Förvara torrt

Aluminium rostar inte som järn, men fukt och smuts väger och försvårar bedömningen. Förvara skrotet under tak eller presenning, gärna i kärl som går att väga: IBC-burar, säckar eller tunnor. Ett torrt, välsorterat parti är dessutom enklare att värdera – vilket ger ett skarpare pris.

Sälj ditt aluminium via Skrottorget

Beskriv fraktionerna, uppskatta vikten per klass och bifoga gärna foton i din kostnadsfria förfrågan. En verifierad skrotgård i ditt område tar ärendet och lämnar dagsaktuella priser per fraktion – du följer ärendet och värderingen i din portal och bestämmer själv. Gör din förfrågan här.

Se även: Sortera skrot – så höjer du värdet och Skrotklasser förklarat.